Valloner I Sverige Efternamn
- Valloner i sverige efternamn sverige
- Valloner i sverige efternamn go
- Swedish: "von" i svenska efternamn | WordReference Forums
Nationalencyklopedin anger att 900 individer stannade i Sverige permanent. [1] De Geers anteckningar anger 134 vallonska arbetare som fram till 1633 kommit enbart till Norrköping. Ungefär 20 procent av vallonerna återvände till sin hemland efter en första kontraktsperiod, en del från och med 1654 då religionsfriheten i Sverige inskränktes (i samband med drottning Kristinas abdikering); majoriteten av vallonerna var reformerta (numera är vallonerna i Belgien i allmänhet katoliker). I och för sig tillförsäkrades vallonerna vid flyttningen religionsfrihet och hade rätt att föra med sig egna präster. För majoriteten blev flyttningen varaktig. Det totala antalet migranter som anlände under den här tiden - 1652 kom ett emigrationsförbud - har uppskattats till mellan 1 000 och 1 200 familjeenheter. Trots att de kvarvarande vallonerna inledningsvis var en särskild språklig och religiös grupp är de numera assimilerade i det svenska samhället. Det är populärt bland svenskar i nutiden att hävda vallonskt påbrå eftersom vallonerna var skickliga yrkesmän.
Valloner i sverige efternamn sverige
Från Wikipedia Valloner ( franska: Wallons, vallonska: Walons) är en franskspråkig folkgrupp bosatt främst i södra Belgien ( Vallonien), men även i norra Frankrike (grevskapet Valois). Vallonerna är en av tre etniska grupper i Belgien, jämte de nederländsk -talande flamländarna i norr, och den tysktalande populationen i öster. Innehåll 1 Etymologi 2 Historia 3 Vallonernas förhållande till flamländare 4 Vallonerna i Sverige 5 Se även 6 Externa länkar 7 Källor Etymologi Namnet vallon kommer ursprungligen från det germanska ordet walhaz, vilket de forntida germanska folkgrupperna använde om alla icke-germanska folkslag, ett ord som också har gett upphov till namnen på Wales, Valais ( Wallis på tyska), och Valakiet. En nutida populär uttydning av Vallonien är annars "dalarnas land" (via franskans vallée), vilket det belgiska turistministeriet använt på vägskyltar avsedda för turister, oftast formulerat på franska som pays des vallées. Vallonien är också väldigt backigt och rikt på kullar och dalar söder och öster om floden Meuse.
Valloner i sverige efternamn go
År 1624 förbjöd han Valloniens smeder att ta värvning i Sverige. Detta påverkade dock inte nämnvärt migrationen. Louis De Geer blev ägare till Finspång- och Dannemoraverken, och under åren 1643-1650 nådde invandringen av valloner till Sverige sin kulmen. Trots att De Geer fått ett löfte av Gustav II Adolf att andra bruksägare inte skulle få använda sig av valloner som arbetskraft började vallonerna att ta anställning vid andra bruk i Mellansverige. Tillsammans med smederna kom även andra yrkesgrupper. Antalet valloner som kom att stanna i Sverige var litet, det är dock osäkert exakt hur många det rörde sig om. Nationalencyklopedin anger att 900 individer stannade i Sverige permanent. De Geers anteckningar anger 134 vallonska arbetare som fram till 1633 kommit enbart till Norrköping. Ungefär 20 procent av vallonerna återvände till sitt hemland. Det totala antalet migranter som anlände under den här tiden har uppskattats till mellan 1 000 och 1 200 familjeenheter. -Pettersson tycker ni ska stoppa den siffran i halsen på dem som jämför gårdagens invandring av c:a 1 000 av världens bästa specialister plus deras familjer med dagens massinvandring av bidragshungrande analfabeter.
Vallonerna i Sverige Av Pettersson Under 1500-talet förbättrades smidesteknikerna i trakten runt Liège i nuvarande Belgien, som hade utvecklats till den europeiska järnhanteringens huvudort. Vallonernas rykte i fråga om järnhantering blev vida spritt, vilket uppmärksammades även i Sverige. Uppmuntrade av Gustav II Adolf började många valloner utvandra till Sverige under början av 1600-talet. Till en början kom de flesta vallonerna till Finspång och Norrköping, där bergsmannen Louis De Geer kunde arrendera land. Den förste att värva valloner till Sverige var nederländaren Willem de Besche, som tidigare hjälpt fram De Geer till bruket i Finspång, men från 1620-talets början tog De Geer helt över den verksamheten. Värvningen gick till på så sätt att agenter skickades ut till de mindre bruksorterna för att direkt på platsen värva den önskade yrkesmannen. Men lika ofta kom arbetslösa valloner till de större orterna för att på de värvarkontor som där upprättats söka anställning i Sverige. Vallonernas utvandring väckte dock allvarsamma bekymmer hos kung Filip IV av Spanien (dit Belgien hörde under början av 1600-talet).
Från Wikipedia Valloner är en franskspråkig folkgrupp i södra Belgien som utgjorde en stor del av invandringen till Sverige under stormaktstiden, och etablerade sig i svenskt bergsbruk. Under 1500-talet förbättrades smidesteknikerna i trakten runt Liège (se vallonsmide), som hade utvecklats till den europeiska järnhanteringens huvudort. Vallonernas rykte i fråga om järnhantering blev vida spritt, vilket uppmärksammades även i Sverige. Uppmuntrade av Gustav II Adolf började många valloner utvandra till Sverige under början av 1600-talet. De kom från två huvudområden belägna kring städerna Sedan och Liège. Sedan svarade för den tidiga migrationen till Sverige (1610-1625), Liège för den senare (1625-1655). Till en början kom de flesta vallonerna till Finspång och Norrköping, där bergsmannen Louis De Geer kunde arrendera land. Den förste att värva valloner till Sverige var nederländaren Willem de Besche, som tidigare hjälpt fram De Geer till bruket i Finspång, men från 1620-talets början tog De Geer helt över den verksamheten.
Under åren 1643 - 1650 nådde invandringen av valloner till Sverige sin kulmen. Tillsammans med smederna kom även andra yrkesgrupper. Antalet valloner som stannade i Sverige var litet, enligt Nationalencyklopedin att 900 individer. [1] Ungefär 20 procent av vallonerna återvände till sin hemland efter en första kontraktsperiod, en del från och med 1654 då religionsfriheten i Sverige inskränktes; majoriteten av vallonerna var reformerta. I och för sig tillförsäkrades vallonerna vid flyttningen religionsfrihet och hade rätt att föra med sig egna präster. Det totala antalet migranter som anlände under den här tiden har uppskattats till mellan 1 000 och 1 200 familjeenheter. Se även Belgien Vallonien Flamländare Externa länkar Sällskapet Vallonättlingar So les passêyes des Walons del Suwede (på vallonska) Källor ^ Nationalencyklopedin: Valloner Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Walloons
Swedish: "von" i svenska efternamn | WordReference Forums
- Valloner i sverige efternamn tv
- I sverige
- Valloner i sverige efternamn med
- Valloner i sverige efternamn die
- Slott i sverige
- Valloner i sverige efternamn 2019
1 kommentar | Etiketter: Invandring, valloner | Sparad i Inrikes Tvåkulturella Belgien delas? Pettersson Belgien är en federal stat som är indelad i tre regioner: Flandern i norr, där man talar nederländska, franskspråkiga Vallonien i söder och den tvåspråkiga huvudstaden Bryssel där både franska och nederländska är officiella språk. Det finns också en liten tyskspråkig minoritet på omkring 70 000 personer i den östra delen av landet. Belgien har varit utan regering i över ett år, världens längsta regeringskris ser ut att fortsätta. Splittringen mellan vallonska och flamländska politiker har gjort att ännu ett försök att bilda en regering i Belgien misslyckats. ─ Pettersson ser att fler och fler talar om en delning av Belgien, det ska bli intressant. I landet där EU parlamentet ligger kan inte två folkgrupper komma överens och i EU-parlamentet pratar de om att mångkultur är bra. 5 kommentarer | Etiketter: belgien, bryssel, EU, flandern, valloner | Sparad i Politik
Historia Beauthiere Yannick, nutida vallonsk författare. Områdena som numera bebos av vallonerna utgjorde den nordöstra delen av den keltiska provinsen Gallien, vilken erövrades av Julius Caesar. Gallerna sattes under starkt romersk inflytande både språkligt ( latin) och kulturellt. När området intogs av frankerna under 400-talet kunde dock de romerska institutionerna och latinet behållas, medan de norra flackare delarna av nuvarande Belgien blev germaniserade. Sedermera övergick vallonerna till att tala ett franskliknande språk, vallonska, som med tiden har utvecklat sig till en dialekt av franskan. Det äldsta bevarade verket av vallonsk litteratur är »Declaration des provost, juret, eskievin de Valenchienes» från år 1257. Vallonernas förhållande till flamländare Trots att vallonerna och flamländarna bott i angränsande regioner i drygt 1 500 år är exemplen förhållandvis få på familjer med både valloner och flamländare. Det har dock hänt vid flertalet tillfällen under historien att grupper av valloner har flyttat till Flandern för att hitta arbete och att flamländare har flyttat till Vallonien av samma skäl.